Mariusz Kalinowski

Abstract:

Professor Gustafssons dilemma

I den autofiktiva romanen Tennisspelarna (1977) stöter litteraturprofessorn Lars Gustafsson på en okänd memoar från 1890-talet av en polsk anarkist, Pietziewzskoczsky. Skriften kastar ett helt nytt ljus över Strindbergs roman Inferno – Infernokrisen borde följaktligen omvärderas. Det är en obehaglig nyhet – den kunskapsmässiga omsvängningen verkar för tvär. Upptäckten blottar en besvärande litteraturhistorisk kunskapslucka.

Professorn hamnar i ett svårt dilemma: skall han tillkännage upptäckten eller förtiga den?

Gustafssons klassiska lilla roman kan ses som en parabel om konsten att hantera en oönskad sanning. Samtidigt speglar den en verklig (ovälkommen) litteraturhistorisk upptäckt – och utgör i sig själv ett fyndigt sätt att handskas med det ovälkomna.

Den verkliga upptäckten är att flera av Strindbergs dramer på vilka hans världsrykte vilar är klart påverkade av Nikolaj Tjernysjevskijs roman Vad bör göras? (1863). Det innebär bl.a. att Ett drömspel – modernismens kanoniska stycke – till stor del bygger på Vera Pavlovnas fjärde dröm, den mest berömda delen av romanen. Strindbergs drömmar är vävda av ryskt stoff.

Den förste att uppmärksamma ryssens betydelse för Strindbergs dramer var den sovjetiske forskaren D. M. Šarypkin i sin bok Russkaja literatura v skandinavskich stranach (1975).

Gustafsson skriver Tennisspelarna år 1976.

I sin roman ersätter han Strindbergs dramer med Inferno och nihilisten Tjernysjevskijs Vad bör göras? med anarkisten Pietziewzskoczskys memoar.

Gustafsson smugglar sanningen som kontraband.

Hans humoresk skall både dölja och (diskret) antyda den obekväma upptäckten. Både bevara och (i tysthet) undergräva det falska status quo i det litteraturhistoriska minnet – där det saknas all vetskap om Tjernysjevskijs roll för Strindbergs dramer.

Den preliminära versionen av texten finns här: https://www.axess.se/artiklar/professor-gustafssons-dilemma/

Man skall aldrig underskatta ryssar.

Om (about):

Mariusz Kalinowski är översättare, filmmakare och skribent. Född 1960; jobbade bland annat som universitetslärare (UJ i Kraków, UAM i Poznań), industriarbetare (Electrolux i Mariestad), regissör och manusförfattare till några dokumentärfilmer.

Har översatt till polska bland andra Emanuel Swedenborg, August Strindberg, Magnus Florin, P.O. Enquist, Stig Larsson, Erland Josephson, Lars Gustafsson, Lars Norén, Magnus Dahlström, Suzanne Brøgger, Steve Sem-Sandberg, Jens Lapidus, Peter Fröberg Idling, Göran Rosenberg, Maciej Zaremba, Katrine Marҫal.

Han har publicerat en större essä om Strindbergs Inferno och schizofreni (på polska, 1999) samt ett tiotal litteraturvetenskapliga texter på polska eller på svenska, bl.a. Fröken Julie – designed in Russia! (efter IASS-konferensen 2008 i Gdańsk) och Indras dotter – född ur en rysk dröm (efter IASS-konferensen 2010 i Lund): https://journals.lub.lu.se/IASS2010/article/view/5053/4491.