Magdalena Żmuda-Trzebiatowska

Affiliering (affiliation): Adam Mickiewicz-universitetet, Poznań, POL

Abstract:

Burlesk bygdeskröna eller senfolkhemsk samhällssatir?

Några betraktelser kring Slyngstad Events av Unni Drougge.

Romanen Slyngstad Events av Unni Drougge som publicerades år 2002 skiljer sig väsentligt från resten av hennes författarskap genom att handlingen är förlagd till provinsen. Det är författaren själv som i en presentation på sin webbplats kallar boken för burlesk bygdeskröna Hon hänvisar också till sina erfarenheter som grönavågare i Skåne som inspiration till att skriva den. Åsabygden som porträtterats i roman framstår vid första ögonkastet som Sveriges avkrok befolkad av udda figurer som hamnar på kollisionskurs med lagen och som enträget vägrar att anpassa sig till ”systemet”. Tittar man noggrannare börjar man inse att boken innehåller en hel del samtidskritik, vilket Drougge också antyder i sin kommentar. Man börjar ana att det i själva verket är ett Sverige i nötskal som skildras. Åsabygden drabbas, om än i mindre skala, av samma problem som det senmoderna svenska välfärdssamhället i stort, och den står inför liknande utmaningar. Bygdens invånare gör sitt bästa för att distansera sig från staten men samtidigt utvecklar de egna regler som främjar den inre sammanhållningen i den annars mycket brokiga gemenskapen. I flera avseenden imiterar de (omedvetet) ”systemet” samtidigt som de försöker befria sig från det.

Syftet med mitt konferensbidrag är att presentera en möjlig tolkning av romanen Slyngstad Events som en samhällssatir. Mitt huvudfokus ska ligga på karaktärer som Drougge skapat. Det är ett helt galleri av uttrycksfulla, starkt överdrivna, närmast karikatyrartade figurer. Den tematiska dimensionen i karaktärernas gestaltning tycks dominera på bekostnad av den mimetiska, om vi tillämpar James Phelans begrepp. Invånare i Åsabygden, både infödingar och nykomlingar som lämnat storstaden för att njuta av det till synes idylliska livet på landsbygden, kan utpekas som representanter för skilda livsstilar och bärare av diverse idéer. De alla görs till aktörer i en humorladdad berättelse om Sverige som inte längre är något isolerat, tryggt och lyckligt folkhem utan håller på att förvandlas till en bisarr hybrid av det gamla och det nya. Den andra tråden som jag följer i min presentation är historiska berättelser om det svenska folkhemmet, i synnerhet den socialdemokratiska framgångsberättelsen och den kritiska motberättelsen, som kan identifieras i romanen och som stundom får en ny humoristisk tappning.
 

Om (about):

Magdalena Żmuda-Trzebiatowska (prof. UAM dr hab.) Född 1974. Phil dr i litteraturvetenskap (2002; doktorsavhandling Polen-Sverige: bilden av den andre och den nationella identiteten mot bakgrund av polska och svenska presstexter från åren 1989-1999), sedan 2017 professor vid Institutionen för skandinavistik, Adam Mickiewicz-universitetet i Poznań.

Författare till habilitationsboken Folkhemmet – czyli wspólny, dobry dom – w szwedzkich narracjach literackich o dzieciństwie (2017, Poznań: Wydawnictwo Naukowe UAM).

Forskningsintressen: modern svensk prosa (1900- och 2000-talen), förhållandet mellan litteratur och historia, svensk-polska relationer inom historia, kultur och litteratur.