Johan Almer
Onsdag (Wednesday), 14:30–15:00, H140
Affiliering (affiliation): Högskolan i Skövde, SWE
Abstract:
Konstnärskap i skrattspegel
Om humor och ironi i Ingmar Bergmans fiktiva intervjuer
"Ni frågade nyss var min film utspelas. Eller frågade ni inte? Jag ska likafullt svara: jag vet inte, hur fan skulle jag kunna veta det? Den utspelas kanske långt inne i mitt hat, som befolkas av dårar, rövare och skenheliga mördare. Vad vet jag?"
Det är Ingmar Bergman (1918-2007) som både frågar och svarar i en intervju som ska ha ägt rum i samband med inspelningen av långfilmen Ormens ägg i München 1976. Intervjun är publicerad för första gången som avslutning på kommentaren till utgåvan av Laterna magica i Ingmar Bergmans Skrifter från 2018 (279-288).
Birgitta Steene listar i sin Ingmar Bergman. A Reference Guide (2005) 265 intervjuer med Bergman i olika medier under åren 1940-2004. Det mest omfattande projektet på svenska i sammanhanget är intervjuboken Bergman om Bergman från 1970. (Steene 2005, 846; engelsk och fransk övers. 1973) Två längre internationellt uppmärksammade intervjuer på engelska är den i Playboy 1964 och Charles Samuels från 1971, som publicerades i bokform 1972. (Steene 2005, 840 resp. 851) Båda finns i svensk översättning i volymen Regi Ingmar Bergman från 2008 (318-320 resp. 364-381).
Av alla de intervjuer som finns listade är det tre som sticker ut: ”Utför med Ingmar Bergman” i Expressen den 25 september 1968 (Steene 2005, 844), ’”Jag skulle helst vilja slå ihjäl er!”’ i Röster i Radio-TV i april 1973 (Steene 2005, 108) och ”’När lägger du av Ingmar?”’ i tidskriften Dramat 1994 (Steene 2005, 872). (De tre intervjuerna är alla översatta till engelska och flera andra språk.) Redan rubrikerna signalerar med både humor och ironi att det här inte handlar om intervjuer i konventionell mening som i ovanstående exempel. Ingen av personerna som intervjuar existerar i verkligheten. Rubrikerna, artiklarna och intervjuarna ingår i den fiktion Bergman skapar genom att intervjua sig själv.
Bergman leker här med den genre han så ofta själv var en del av. Greppet återfinns också i den fiktiva intervju där det inledande citatet ingår. Han skrev den troligen i samband med arbetet på Laterna magica under sommaren 1986. Det är framför allt denna intervju som blir föremål för en mer ingående läsning i mitt paper. Läsningen tar fasta på ironin som ett grundläggande förhållningssätt, vilket i sig förenar både skämt och allvar i texten. Genom en samtidig närvaro av det skämtsamma och allvarliga kan Bergman kritiskt distansera sig från sig själv samtidigt som han söker en sanning om sitt liv och om sin konst. Och vi som läser kan kanske genom samma distansering närma oss Bergmans konstnärskap med både frigörande humor och djupare allvar.
Säger texten något nytt om Bergmans konstnärskap? Är denna fiktiva intervju i själva verket ett inre samtal, en dialog, som Bergman för med sig själv? Är intervjun en sorts ”självbiografi i miniatyr”? (Jan Holmberg i kommentaren, Bergman 2018, 279)
Ormens ägg-intervjun har inte någon rubrik, men i linje med tidigare rubriker kan vi pröva ”Naturligtvis är jag berusad” eller helt enkelt ”Vad vet jag?”
Om (about):
Fil dr i litteraturvetenskap, lektor i medier, estetik och berättande vid Avdelningen för spelutveckling, Institutionen för informationsteknologi, Högskolan i Skövde. Mitt paper ingår i ett tänkt forskningsprojekt med arbetsnamnet ”Bergmans berättelser”, som är inriktat på Ingmar Bergman som författare. I min tidigare forskning har jag behandlat texter av Carl Jonas Love Almqvist (1793-1866) och Tomas Tranströmer (1931-2015). Jag har sedan 2017 ett uppdrag som chef för Avdelningen för spelutveckling.