Carina Agnesdotter

Affiliering (affiliation): Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet, SWE

Abstract:

När tjejer raggar killar

Humor, sex och makt i Röda Bönors ”Diskoteksjakt” och Fridas ”Dunka mig gul och blå”

Mitt paper handlar om humorns uttryck och funktioner i två svenska sångtexter med liknande motiv, dels Röda Bönors ”Diskoteksjakt” (text Marianne Giselsson och Kjerstin Norén) från 1976, dels Fridas (Appelgren, tidigare Muranius) ”Dunka mig gul och blå” från 2007. I båda texterna berättar ett kvinnligt jag om hur hon efter en utekväll tar med sig en man hem för ett one night stand. Lyssnaren får följa med ända in i sängkammaren, där själva sexakten beskrivs med målande bilder i humoristisk ton. Texterna utmanar med hjälp av karnevaliska och groteska grepp normer för gestaltningen av kvinnors sexualitet och maktförhållandet mellan kvinnor och män.

Det skiljer trettio år mellan de båda låtarna, och även om de på många sätt liknar varandra är de skrivna i olika sammanhang och landar i olika situationer. Röda Bönor har beskrivits som 70-talets första feministiska proggband. Medlemmarna var förankrade i den nya kvinnorörelsen och med sina låtar bidrog de till rörelsens kamp för att upphäva könsmaktsordningen. I likhet med mycket annan rörelsedikt har texten till ”Diskoteksjakt” ett tydligt didaktiskt drag. Den framhäver explicit det normbrott som uppstår då ”tjejer raggar killar” och dekonstruerar genom ett humoristiskt bruk av intertextuella referenser de traditionella bilder av romantisk kärlek som genomsyrar populärkulturen. Samtidigt ifrågasätter texten den sexuella praktik som 70-talets sexliberalism medfört. De humoristiska greppen fyller här en politisk funktion.

Fridas ”Dunka mig gul och blå” har en tydligare förankring i populärkulturen. Den spelas under 2007 flitigt i radio, placerar sig högt på olika topplistor och utnämns till årets sommarplåga. Trots att den inte har något uppenbart politiskt syfte väcker dess gestaltning av kvinnligt sexuellt begär och beteende en intensiv debatt. Flera debattörer menar att texten är kvinnoförnedrande. En lokalradiostation anmäls till Granskningsnämnden för radio och tv efter att ha spelat låten, med motiveringen att barn som hör den ”tror det är okej” att vilja bli slagen under sex. Granskningsnämnden vidtar ingen åtgärd, men flera radiostationer väljer att sluta spela den. Frida framhäver själv i intervjuer att låten bara är avsedd att vara rolig. De starka reaktionerna visar att även denna text utmanar normer för kvinnlig sexualitet och väcker frågor om makt och våld. Dessutom visar de tydligt att gränserna mellan humor och allvar är flytande och kontextberoende. Texten blir laddad med politisk betydelse då den möter sina lyssnare.

Jag diskuterar de båda texterna som exempel på hur humor används för att – avsiktligt eller oavsiktligt – utmana sexuella normer och maktförhållanden. Humorns uttryck och funktioner analyseras bland annat i ljuset av teorier om det karnevaliska och gurlesk poetik.
 

Om (about):

Carina Agnesdotter, universitetslektor i litteraturvetenskap vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet. Disputerade 2014 på avhandlingen Dikt i rörelse. Ingrid Sjöstrand och poesins politiska funktioner i kvinnornas fredsrörelse 1979– 1982. Min nuvarande forskning fokuserar poesi och känslor, samt personliga och politiska bruk och tolkningar av poesi och sångtexter.